Den plockas upp och blir då bokstavligen slapp som en trasdocka, därav namnet. Ragdollen är en av de största och samtidigt lugnaste huskattraserna överhuvudtaget, blåögd, halvlånghårig och med en tillgivenhet som ibland snarare påminner om en hund än om en katt. Just den här karaktären gör den populär, och just den karaktären för med sig några missförstånd som man bör känna till före anskaffningen.
Kortprofil Ragdoll
- Ursprung: Kalifornien, USA, avlad sedan 1960-talet
- Storlek: Hankatter upp till 9 kg, honkatter 4 till 6 kg, en av de tyngsta huskattraserna
- Päls: Halvlång, silkeslen, lite underull, benägen att tovas mindre än andra långhåriga raser
- Livslängd: 12 till 17 år
- Karaktär: Lugn, tillgiven, mild, människoinriktad, svag jaktinstinkt
Karaktär: Katten som följer med
Ragdolls söker aktivt sina människors närhet. De följer efter från rum till rum, sätter sig hos dig när du arbetar vid laptopen och hälsar vid dörren. De är sällan högljudda, jamar lite och verkar ofta påfallande avslappnade, nästan sömniga. Med barn och andra husdjur kommer de i regel bra överens, eftersom konfrontation i grunden är främmande för dem. Deras jaktinstinkt är jämfört med många andra raser låg, vilket gör dem till mycket okomplicerade innekatter, om de får tillräckligt att sysselsätta sig med.
Det här lugnet romantiseras ibland. En ragdoll är ingen katt som låter göra vad som helst med sig, den visar gränser bara tystare än andra raser. Den som ignorerar de tysta signalerna överbelastar den ändå.
Rasen uppstod på 1960-talet i Kalifornien ur halvlångharade huskatter, avlad målinriktat mot lugn och tillgivenhet. Den här jämförelsevis unga avelshistorien förklarar också varför den genetiska variationen inom rasen är lägre än hos gamla naturraser, vilket i sin tur är en orsak till att ärftliga sjukdomar som HCM fortsatt är relevanta i populationen.
De fem punkterna före anskaffningen
1. HCM är den största hälsofrågan
Hypertrof kardiomyopati är en ärftlig hjärtsjukdom där hjärtmuskeln förtjockas, ofta under år utan synliga symtom. Hos ragdollen är en genmutation känd som det går att testa för, men gentestet täcker inte alla fall. Seriösa uppfödare låter dessutom regelbundet undersöka sina avelsdjur med hjärtultraljud. En årlig kontroll hos veterinären är meningsfull hos den här rasen, även om katten verkar helt frisk.
2. PKD bör man ha i bakhuvudet
Polycystisk njursjukdom, där cystor bildas i njurarna, förekommer hos ragdollen mer sällan än till exempel hos perserkatten, men dyker också upp. Med ultraljud kan den upptäckas redan i kattungeiåldern. Vid köpet lönar det sig att fråga efter föräldradjurens undersökningsresultat, en seriös uppfödare lägger fram dem öppet.
3. Övervikt kommer snabbare än man tror
Det lugna temperamentet har en baksida: vuxna ragdolls rör sig ofta betydligt mindre än andra katter och benägenheten till övervikt blir därför större. Det belastar leder och hjärta ytterligare. Daglig, aktiv lek och en skål som fylls efter behov i stället för på känn hör hos den här rasen till grundutrustningen, inte till det frivilliga.
4. Lättskött betyder inte skötselfritt
Ragdollens päls tovas mer sällan än andra långhåriga katters, det stämmer. Helt utan borstning går det ändå inte, särskilt på magen och bakbenen bildas annars knutor. Två till tre gånger i veckan räcker oftast, i pälsbytet på våren och hösten får det gärna vara oftare.
5. Priset för hälsa har sin orsak
En ragdoll-kattunge från en uppfödare som är ansluten till ett erkänt förbund som TICA eller en tysk rasförening och som kan visa upp HCM- och PKD-tester på föräldradjuren kostar oftast 800 till 1 500 euro. Betydligt billigare djur utan papper och utan hälsotester innebär en verklig risk att just de här två sjukdomarna har förts vidare oupptäckta.
Typiskt för rasen är dessutom pälsteckningen med färgade tecken på ansikte, öron, tassar och svans mot en ljus kropp, det så kallade colourpoint-mönstret, som också är känt från siamesiska katter. Kattungar föds nästan vita, den slutliga färgen utvecklas först under veckor och månader, och fullvuxen är en ragdoll ofta först efter tre till fyra år.
Skötsel: Vad den verkligen behöver
- Ren innehållning är möjlig. Den svaga jaktinstinkten gör utevistelse till ett alternativ, inte en nödvändighet.
- Aktiv, daglig lek. Mot benägenheten till övervikt och för mental stimulans.
- Regelbunden borstning. Två till tre gånger i veckan, oftare i pälsbytet.
- Social kontakt. Ragdolls fäster sig starkt vid sina närmaste och är inga katter för långa, ensamma dagar.
- Erbjud ändå upphöjda tillflyktsplatser. Även en lugn katt behöver en plats där den får vara ifred.
För vem passar ragdollen?
För människor som är mycket hemma, jobbar hemifrån eller söker en lugn, tillgiven katt till familjen. För kattnybörjare, eftersom temperamentet ger få överraskningar. Inte för människor som ofta och länge är borta hemifrån, och inte för alla som föredrar en självständig, distanserad katt.
Även för hushåll med hundar kan en ragdoll passa bra, förutsatt att invänjningen sker varsamt, eftersom dess föga utpräglade flyktinstinkt och grundläggande lugn gör att konflikter eskalerar mer sällan än hos nervösare raser. Viktigt är ändå att göra varje sammanförande långsamt och under uppsikt.
Vanliga frågor
Känner en ragdoll verkligen mindre smärta? Nej, det är en seg myt. Rasen visar smärta och stress bara mer återhållsamt än andra katter, vilket gör veterinärbesök vid misstanke om sjukdom desto viktigare.
Får en ragdoll gå ut? Möjligt, men på grund av den svaga flyktinstinkten och godmodigheten mot främlingar bara med försiktighet och helst i en säkrad trädgård.
Hur känner jag igen en seriös uppfödare? På öppet synliga HCM- och PKD-testresultat för föräldradjuren, ett rasförbund i bakgrunden och viljan att låta en titta på uppfödningen.
Blå ögon på canvas
De lysande blå ögonen och den mjuka pälsteckningen kommer särskilt bra till sin rätt i akvarell. Fotografera den i dagsljus vid fönstret, inte i konstgjort ljus, så att ögonfärgen ser lika strålande ut på fotot som i verkligheten. Colourpoint-mönstret bär dessutom Minimal-stilen, eftersom de mörka tecknen där står mot en lugn yta.
Innan det trycks ser du en förhandsvisning, och ändringar i den kostar ingenting. Först därefter bestämmer du om ragdollen ska hamna på väggen som canvas, i träram eller på akrylglas. Urvalet finns bland kattporträtten.
Läs vidare
- Maine Coon: tio kilo katt i vardagen: den andra stora milda
- Brittisk korthår: katten bredvid dig: mindre päls, mindre arbete
- Fotografera katt utan stress: för alla som vill fånga det blå
