År 1949 skrevs den sista kullen in i den nederländska stamboken, och sedan fanns länge ingen registrerad hollandse smoushond. Så berättar FCI-standarden. Först från 1973 byggde en entusiast upp rasen igen med blandrashundar som liknade den. I dag är den åter en glad, halmgul följeslagare med skägg och ögonbryn.
| FCI | Grupp 2 (Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar), sektion 1 Pinscher och schnauzer, standard nr 308, utan arbetsprov |
|---|---|
| Ursprungsland | Nederländerna |
| Storlek (mankhöjd) | Hanar cirka 37 till 42 cm, tikar cirka 35 till 40 cm |
| Vikt | 7 till 11 kg |
| Förväntad livslängd | ingen tillförlitlig studiesiffra hittad (N/V) |
| Päls | sträv, styv, hård och rak, rufsig till utseendet, omkring 4 till 7 cm lång, med tillräcklig underull; kind- och hakskägg, ögonbryn |
| Färger enligt standarden | enfärgat gul i alla nyanser, helst mörkt halmgul; öron, skägg och ögonbryn får vara mörkare |
En stallhund för fint folk
I mitten av det 19:e århundradet följde sådana hundar enligt standarden den övre medelklassens hästvagnar och fångade råttor i stallen. En hundhandlare i Amsterdam sålde dem som herrskapsstallhundar till varubörsens besökare. Gul schnauzer räknas som en av förfäderna. I FCI-sektionen står rasen i dag bredvid mellanschnauzer. Tre herrar skrev den första standarden 1905, och sedan 1978 företräds smoushonden av en egen rasklubb.
Glad men inte nervös
Tillgiven, glad, vänlig och naturligt frimodig, livlig men varken överdrivet nervös eller rädd: så beskriver standarden hunden, och FCI klassificerar den som sällskapshund. I vardagen vill hunden vara med överallt och lär sig snabbt när träningen är rolig.
Liten men ingen soffhund
Dagliga promenader, söklekar, små trick och gärna agility håller hunden balanserad. Med sina 7 till 11 kilo passar den bra i lägenhet så länge den får uppleva tillräckligt utomhus. Standarden kräver lätta, regelbundna rörelser och en robust kropp, så en frisk vuxen smoushond klarar långa vandringar bra.
Sträv päls som får se rufsig ut
Standarden vill ha sträv, styv päls på 4 till 7 cm med rufsigt utseende. Lockig eller ullig päls som lätt tovar är oönskad. Borstning och kamning varje vecka räcker oftast. Död päls plockas några gånger om året i stället för att klippas. Ögonbrynen får falla lite över ögonen utan att skymma sikten.
Epilepsi i en liten population
Den bästa hälsokällan är en studie av nio nederländska raser (Rolink et al. 2026). Av 2.252 smoushondar registrerade från 2004 till 2023 hade 50 idiopatisk epilepsi eller epilepsi av okänd orsak, alltså 2,2 procent. Rasklubbarna arbetar med avelsrådgivning, och hos smoushond har förekomsten minskat med åren. Samtidigt betonar författarna att rasen omfattar mycket få hundar, vilket försvårar hållbar avel. Rasen saknas i den brittiska analysen av McMillan med kollegor, och någon livslängdssiffra finns därför inte. Fråga uppfödaren om anfall har förekommit i släkten.
Passar bra för
Människor och familjer som söker en liten, robust och glad skäggig följeslagare, tar med hunden överallt och gärna sköter lite pälsvård. Även förstagångsägare kan fungera bra med detta vänliga temperament.
Passar sämre om
du söker en hund som är ensam många timmar eller vill ha en lättskött korthårig hund. Med en så numerärt liten ras behöver du dessutom tålamod tills en lämplig kull föds.
Om en liten, livlig följeslagare passar dig visar vårt rasquiz, och mer grundligt vår bok „Welcher Hund passt WIRKLICH zu dir?“ (bok på tyska). Andra raser från Nederländerna i lexikonet är schapendoes och holländsk herdehund. För de första veckorna med valp finns vårt kostnadsfria Startpaket för valpar. Din gula skäggprydda vän hittar du bland våra hundporträtt från ditt eget foto eller som poster i träram.
Läs vidare
- Jack russell terrier: arbetshunden som råkar vara liten
- Höstens pälsfällning hos hund och katt: vad är normalt och när är det inte det?
- Få valpen rumsren: planen för de första 4 veckorna
Källor, hämtade 20.10.2026: FCI-standard nr 308 Hollandse Smoushond (fci.be, tysk version från 16.03.2012); Rolink T et al., Phenotypic characterisation, quality of life and prevalence of idiopathic epilepsy and epilepsy of unknown cause in the nine Dutch dog breeds, Frontiers in Veterinary Science 2026; McMillan KM et al., Longevity of companion dog breeds: those at risk from early death, Scientific Reports 2024 (rasen endast i tilldelningstabellen, utan data).
Länkarna till våra böcker är affiliatelänkar. Om du handlar via dem stöder du oss utan extra kostnad för dig.

